Ja när hände det egentligen…
När jag började springa var det inte så viktigt för mig med snittider, kilometertempo, supertusingar, yasso 800, uppvärmningsupplägg, intervallvarianter, skor, backlöpning, gpsklocka och utrustning över lag. För mig handlade det endast om att ta mig ut, springa och förhoppningsvis orka lite längre än förra rundan eller möjligtvis springa den lite snabbare. Så när gick jag från det till att känna mig naken under en runda om jag glömt min garminklocka? När blev intervallerna ett givet pass på schemat och valet av utrustning lika viktigt som själva löpningen i sig….
Förr kunde jag tycka att det var lite lätt respektlös om man satt på en tillställning med ett gäng som exempelvis var jätte intresserade av fotboll som endast kunde tillbringa kvällen med att diskutera just detta. Off sides hit och filmningar dit och varför just vissa spelare hade en given plats i ett lag och varför vissa absolut inte hade det. Trååååååkigt kunde jag tycka, har folk inte vett att känna av om det finns andra i rummet som kanske inte delar just deras intresse. Och nu är jag där själv…… Finns det något roligare än att höra när brorsan berättar om ett lopp han sprungit eller sitta och lägga upp träningen inför en kommande säsong eller diskutera tider i all oändlighet. När hamnade jag här? Dom roligaste trådarna jag följer på facebook just nu är brorsans löpklubb. Där kan man grotta ner sig i snittider, effekten av rödbetsjuice, vilka pass som planeras för morgondagen och diverse pepp och uppladdning inför kommande lopp, JAG ÄLSKAR DET! Och ja jag erkänner, jag har blivit en löparnörd.
Som tur är så har jag väldigt många löparvänner i min närhet och sedan jag började springa så har jag även fått med mig större delar av familjen på den resan. Det blir ju lite lättare om de som står en närmst delar något så när av ditt intresse för löpningen. Jag har även haft privilegiet att få springa diverse lopp med familj och vänner och det är ju så roligt!
Ja jag är lyckligt lottad att få dela mitt intresse med så många som står mig så nära för delad glädje är dubbel glädje. Ha en fin dag!
Sandra
