Jag insåg härom veckan att jag inte skrivit ett blogginlägg sedan januari. Så det kanske är dags igen.
Hela våren har gått vansinnigt fort och jag saknar fortfarande ungefär fyra-sex timmar per dygn för att hinna med ungefär det jag skulle vilja utan att behöva vrida prioriteringarna.
I januari hade jag precis börjat en utbildning till konditions-PT på Konditionsidrott och jag väntade på svar från Ryggkliniken i Strängnäs på en magnetröntgen och en ev steloperation för min krånglande rygg.
Om vi tar ryggen först blev jag erbjuden en operation eftersom jag har lite skelett-fel i ländryggen. Där och då kändes det som en fantastiskt bra idé.
Veckorna därefter fick jag hjälp av Ronja; fysioterapeut med ett enormt spektra av kunnande, bollplank och överlag en underbar person, med att fatta beslutet att en steloperation helt enkelt inte är min grej. För att sammanfatta skulle det antagligen inte hjälpa speciellt mycket. Och jag sparade på egen hand dryga 25000 åt Sörmlands landsting.
Nånstans i april slutade så foten göra och och jag kunde ganska snabbt jobba upp löpningen till en okej nivå för hushållsbehov. Jag känner fortfarande av foten, nervrot (L5-S1) i ryggen som påverkar foten (lumbrical-muskel nr 3) men det är egentligen inget som stör träningen i sig och jag försöker se det som en påminelse när jag slarvar med löpteknik och livsstil. Stillasittande och framåtlutad är ingen höjdare men lyckligtvis egentligen enkelt att undvika.
PT-utbildningen var riktigt lärorik. Lagom till de mer aktiva lektionerna började och det verkligt intressant skulle starta slog Corona-viruset till med full kraft över Sverige och utbildningen blev lagd på is till i höst,
så den startar om några månader igen. Då kändes det riktigt tråkigt men nu när jag är lite mindre skadad kommer jag kunna tillgodogöra mig utbildningen bättre än tidigare skulle jag tro.
Så där är vi nu
Precis innan Corona dök ut på riktigt bred front hann jag starta mitt företag OFFCOURSE COACHING.
Massor med bra ideér som blev uppskjutna till framtiden. Lite har jag dock hunnit med; En löpkurs ihop med Johanna Engström
(där jag blev sjuk lagom till kursen var igång och tvingades till Netflix istället för morgonlöpning) och en del individuella löplektioner där resultaten varit direkta. Det är riktigt kul att stå bredvid något som får upplevelsen ”Oj, kan det kännas såhär?”
Min egen träning är varierad både i form och känsla. Jag är mil ifrån där jag var förra året men med åtta månaders löpfrånvaro är det inte så konstigt.
Jag tränar just nu väldigt oplanerat och tränar där jag får tid; mestadels transportlöpning till och från jobbet men försöker springa iallafall fyra dagar i veckan och simma eller åka antingen inlines eller rullskidor veckans övriga dagar.
Alla inställda lopp sista tiden är givetvis tråkigt men för min del gör det inte speciellt mycket eftersom jag inte tävlar så många gånger per år och just nu inte kan göra mig själv rättvisa efter skada och sjukdom. Tanken är att 2021 ska bli annorlunda, då ska jag vara på fler tävlingar och visst vore det kul att göra Ultravasan igen och få revansch på de lopp som förra året inte gick så bra. Jag tror jag kan hämta hem en bättre tid på bara erfarenhet så det vore kul att testa om kroppen håller
Tiden tog slut för nu, väl mött så småningom
