Höstlov på Mallis – ambitionen var att jobba i kapp och träna distans. Det fungerade bra. Att rensa bort 9 000 mail är som att lyfta bort en ryggsäck från ryggen, plötsligt flyger man. Blev främst bakåt jobb, ambitionen var även framåt… Kan inte lyckas med allt ☺
Ambitionen att få till en träningsvecka med fokus på distans fungerade också, inser dock hur dålig jag är på att springa långt. Fem dagar i värmen med följande träning:
- Tisdag, 18km, 5:10 tempo
- onsdag, 26km, 5:05 tempo
- torsdag, 12km inkl 8x250m backe, start 2min
- fredag, 21km, 5:00 tempo
- lördag, 30km, 5:05 tempo
Summa 107km på 5dagar och årets första 30km runda. Nöjd, men känslan i låren är inte bra, att passera 2 timmar är en utmaning för mig, energin försvinner. Positivt att baksidan för första gången på sex veckor inte bråkar med mig.
Med årsbästa på 34:16 på 10km och 1:16:39 på halvmaran så borde sub 2:45 vara rimligt – men jag vet att jag saknar förmågan att springa långt. Kommer ha som ambition att klara 2:48 i Valencia om 2 veckor, en ambition som inte känns nåbar – men ribban måsta ligga där. Mitt pers är 2:48:20, hade varit kul att fixa ett nytt ☺. Jag kommer dock vara nöjd om jag klarar sub 3 timmar. Läste om Karin Schöns bedrift i NYC Marathon, 2:56, respekt! Galet bra, det är en tid som jag kommer vara hyfsat nöjd med om 2 veckor. Hur gör kvinnan? Ett år äldre än mig, under 39 minuter på milen i år, 2:56 på maran…. KAXIGT!

Tränade med Frida Södermark för några veckor sedan, hon hade på lördagen sprungit ett 50km lopp, vi sprang 21km tillsammans på söndag morgon. Jag är jäkligt imponerad – försöker förstå, hur gör man för att orka? Teoretiskt vet jag att kolhydraterna tar slut efter 2 timmar, att man då börjar springa på fettet. Kan det vara så att ska jag lyckas som marathonlöpare så måste jag sikta på 2 timmar, har ju inte så mycket fett ☺
Att vara anmäld till ett marathon är en mental resa för mig, tycker det är en fruktansvärd distans och har jätte ångest. När jag pratar med löpare i klubben och runt om i landet så har många mest ångest över 10 km, ska gå snabbt hela vägen… konstigt jag gillar det, det är wow..
Förmodar att vår ångest bygger på att vi har dåliga upplevelser om just aktuell sträcka. Har Du tips på hur man bäst får i sig energi och hur man håller farten i över 30km, tar tacksamt emot – måste jobba bort min ångest..
Inte många dagar kvar till årets sista och värsta lopp, 42 1995m – det ska ju vara kul att tävla ☺
Hej BG! Kul att träffa på dig längs strandstråket i Palma och konversera några minuter, du såg stark ut! Lycka till med Valenca!
Förstår din ångest om du springer "42 1995m" – det är ju skitlångt! ;-) Lycka till med maran!