Efter en vinter med mycket fokus på innetävlingar och fart så var det plötsligt dags att åka till Berlin för en halvmara. Visste att jag var snabb men saknar uthållighet – min filosofi är dock, ju snabbare du är ju mer avslappnat kan du springa… tanken på det skånska rekordet fanns, dvs under 16:01.
Vi var 17st från IS Göta som skulle tävla, tog buss och båt ner på fredag em/kväll. Vi var i Berlin även 2014, kändes tryggt, ett hus som vi bott i tidigare, vet hur startområdet ser ut, etc. Över 30 000 startande innebär att logistiken är lite komplicerad…
Lördagen var morgonpass på 12km, med lite fartökningar – benen kändes grymt fräscha.. Också kul att det i klubben finns tre styck som lovat att det skulle ligga med och hjälpa mig i jakten på sub 1:16. Med i gänget finns även tre personer som jag coachar individuellt, dvs det var stora förhoppningar i truppen. Faktum är att av 17 personer i klubben var det 16st som hade förväntningar på nya PB!
Lördagkväll var det gemensam middag, lite lekar och naturligtvis gissa tider :) Att åka iväg med klubben är verkligen en riktigt wow grej…
Söndag morgon, frukost kl.06:00, avfärd kl.08.00. Vi joggade 3km utanför startområdet då när man väl kommit in inte kommer ut igen, och där är typ 80 meter gräsmatta att värma upp.. lärdom från 2014.
Vi starten stod tre av Götalöparna tillsammans, jag Berner, Erson – Kenth hade vi tappat bort. Planen var 3:35 tempo så länge som möjligt, 3:36 i snitt var målet… Kom iväg bra trots att det var 10 minuter sent, kallt och väldigt blåsigt…. landade första km på 3:33, härligt… det känns som det ska göra, som en promenad… Alltid varit viktigt för mig, ta det lugnt första 3-5km… hittade rytmen och borrade ner mig i vinden… passerade 10km på 35:53, 3 sekunder långsammare än plan med hyfsat oberörd… Erson, Berner och Kenth låg i ryggen… Vid 10km gick dock Berner om och grillade oss lite i 500meter, jag tycket det var skönt och växlade tempo och hängde på, 3km i rad på 3:33 och plötsligt insåg jag att Göta löparna var borta – nu var jag själv :). Vid 15km var målet 53:45, landade på 53:41 – dvs 4 sekunder under 3:35 tempo och 19 sekunder under målet… Det flöt på bra, men en del sträckor var så jäkla blåsiga så man tappade mycket…. Huvudet kändes bra, benen började bli lite möra, ffa baksidan på låren var lite krampaktiga… Jag fortsatte dock ligga på mina 3:35, vid 20km var ambitionen 1:12, hade 1:11:56, dvs 4 sekunder till godo och hela 24 sekunder under 1:16 tempo. Kalkylen var 4minuter in sista 110mm, kändes wow att veta att jag kommer faktiskt klara mina 1:16. Slappnade av, njöt och rullade på – många goa tankar… vid 20,5 kom Berner och väckte mig…. Berner hade tydligen sista 3-4km plockat på mig hela tiden, i och med jag tränar honom så vet jag hur grymt stark han är på distansen, och vilket pannben han har… Han gick om och jag kände främst glädje, tänk att han också gör sub 1:16.. grymt, han gjorde milen på 44 minuter för 18 månader sedan. Jag växlade dock och testade att hänga på… men min nöjdhet i kombination med att han har en bra avslutning gjorde att jag gav upp ganska snabbt… korsade mållinjen på 1:15:46, galet nöjd… trodde inte det var möjligt! Nytt pers och skånskt rekord, häftigt!
Stod kvar och räknade in våra löpare, 16st fullföljde och 15st gjorde nya PB. Snacka om upprymt gäng – Vi ägde Berlin! Alla tre jag tränade gjorde otroliga prestationer, Berner 1:15,40, Anna Bjurman 1:22, 26, Sannam Hjertrand pers med nästa 9 minuter och landade på 1:32,45. De 15 löparna satte totalt pers med 35 minuter, coolt!
Är stolt över min prestation men största glädjen känner jag över adepterna och klubben, löpning är en individuell sport men det finns mycket gemensamt att glädjas över. Dessutom är det ett härligt kvitto, träningen fungerar – GÖTA äger!
Med oss på resan var även Johan Larsson, han öppnade första 5km på 15:02 – otroligt… fick dock betala lite för det och missade sitt pers med 12 sekunder, kan vara skovalet som sabbade. David Hartman var också med och landade precis över 1:12.
Nu är det gjort… nästa mål, 10km landsväg om 2 veckor – kan jag putsa 10km tiden sedan i fjol? Dvs under 34:16? Målet kommer vara just det…
En sista reflektion några timmar efter målgång – sub 1:16 kändes overkligt… nu när man funderar, bättre väder i form av vindstilla och torrt underlag, kan jag göra sub 1:15? Visst är man galen?
