Att avsluta med stil

0
10

Fil 2016-01-01 09 54 33

Har än vän. En ny vän som till en början bara var min bästa väns flickvän. Hon ville börja springa och jag gav henne ett träningsupplägg. Hon har kallat mig ”coach” ända sedan dess. Att jag bara stulit ett redan befintligt upplägg verkar inte bekomma henne något särskilt utan hon ser mig som delaktig i hennes högst egenförvärvade utveckling som löpare.

Hennes första mål var att subba femtio vilket gjordes med marginal på midnattsloppet. Hennes mor sa grattis och flikade in att hon själv endast behövt fyrtiotre minuter på sig för att avverka milen. Ett nytt mål sattes, att prygla sin övermoder. Första delmålet skulle bockas av för lite mer än en månad sedan, sub45.

”Fy för fan vad jag inte utgjorde en vacker syn den sista kilometern, benen tunga som två cementsäckar och en andning som liknade en 80-åring med astma. Men tack vare coach blev det ett PB som jag tror blev 46:10-ish, glömde tyvärr att stoppa klockan, prioriterade att slänga mig i gräset för att inte tvärdö.”

Det var en vindstilla och alldeles underbar novemberkväll. Optimal för personbästa och lycka. Min egen iver tog överhanden och de tre första kilometrarna trampades förbi med snittfart kring 4:20 min/km. Min upprymdhet hade överröstat vännens andning som plötsligt gjorde sig allt mer påtaglig. Försökte dra ner tempot men det var försent, mjölksyra gav kilometertider som snabbt åt upp den halvminut som tidigare sparats undan.

Inför sista kilometern sneglade jag på klockan. Om sista kilometern avlades på 4:30 minuter så skulle sub45 än vara möjligt med ett par sekunders marginal. Jag log, skulle precis riva av ett fint motivationstal men avbröts av åsynen av en löpande vän som plötsligt släpade konstigt med ben och hade en något underlig kroppshållning. Den berömda väggen var ett faktum och spurten blev en miserabel syn i väldigt utdragna 5 minuter och 10 sekunder.

Fil 2016-01-01 13 24 56

Nyårsafton och sista chansen att avsluta med stil. Tartan för att höja motivationen och få lika mycket med som motvind i ett blåsigt Malmö. Kronprinsen fick bevittna en smartare hare och ett nytt personbästa. Även hästhagens vaktmästare bevittnade avklarat delmål då han var vänlig nog att låta oss springa klart innan han stängde grindarna för att bege sig vidare till egen fest.

”Med ett glasklart mål i sikte och en coachs rygg att hänga på blev självaste nyårsafton 2015 dagen då milen skulle knäckas på mindre än en lunchrast. Taktiken att gå ut jämnare och lugnare än sist blev vinnande. Sub45 – BOOM – där satt den!”

Tjugofem varv senare blickar vi framåt mot ett vackert 2016.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här