Att pricka rätt…

B-G  

Att pricka rätt med formtopp, att pricka rätt med tider, det är en av mina styrkor. Men att pricka rätt med skador och sjukdomar, där är det sällan rätt?

Den 17 januari sprang jag ett av de bästa tröskelpassen jag gjort på senare år, 5 x1800 meter med riktigt skönt flow. Har varit inne på det tidigare, förändrat min träning med mindre riktig fartträning då det påverkar hamstring mycket, istället försökt öka farten på trösklarna vilket gjort mig starkare men har inte samma fart och kan inte springa lika avspänt. Det där passet gav ett skönt kvitto, men det fanns isfläckar som påverkade och dagarna efteråt hade jag väldigt ont i ett knä. Tror det är i kombination med mycket hantverksarbete på mitt nya hus, krupit mycket… Skadan blev faktiskt värre och värre, spred sig till låret och upp i höften. Träningen blev i form av lugna joggrundor i 10 dagar fram till den 27 januari då det var dags för start i Marrakech halvmaraton. Värmde upp i ett kyligt Marrakech och var osäker på hur jag skulle göra. 5 km väldigt lugnt och testade sedan första fartökningen på länge, 2 minuter i 3:40 tempo. Det gjorde ont, men blev inte värre. Jag bestämde mig, testar 3.55 tempo.

Starten i Marrakech är alltid ett skämt, man tror att man står långt fram, men det går 50 meter sedan springer man in i en mur med långsamma löpare och får snirkla sig fram i några kilometer. Det var dock den bästa starten under de åren jag varit där och redan efter 2km så hade jag hittat mitt tempo, som iofs blev 3.54 istället. Istället för 19,35 per 5km blev det 19,30, 19,29, 19,28, 19,32. Kilometermarkeringarna var inte så rätt överallt, tror en satt rätt (den vid 15km) – det står 10km i backen vid ett ställe, sedan sitter skylten vid ett annat ställe, haha.. så jag körde på min GPS, fick 21,3km och 1.22,43. Vid 20km trodde jag att det skulle gå att pressa mig under 1,22 men de extra meterna kostade en del. Dock nöjd och ganska oberörd. Hade 1.23,51 efter halva i Valencia och kände att jag med över en minut snabbare tid nu skulle kunna fortsatt åtminstone fram till 30km. Så målet i december får väl bli att passera runt 1.22,45.

På väg mot mål

Låret blev ju inte bättre, så med en veckas läger i värmen blev det att fokusera på att coacha och peppa deltagare, jäkligt kul det också. Körde en 400m intervall på hela veckan, det för att testa hur skadan reagerade. Det fungerade… En del i truppen var sjuka, bland annat en som liftade med mig – jag som aldrig är förkyld åkte nu dit. Inte så alvarligt men tillräckligt för att av den anledningen också inte trycka på, allt i livet har en mening – kanske var detta en signal till mig att inte testa fart. Vet ju att det är det jag gillar mest och har svårt att låta bli, haha… Summerar lägret med många pass men färre km än hemma. Men jäkligt kul, många sköna individer och många som har potential att utvecklas ordentligt, ni vet själv :)

Skön grupp löpare

En med potential, vem av dem?

Min enda intervall, 1x400m

Landade lördag kväll och på söndagen var det DM 3000 meter. Valet och kvalet igen? Är det smart att ställa upp? Men 3 000 meter är min favoritdistans och det är inte lätt att stanna hemma när det erbjuds 3000m inomhus i Malmö där det om en månad är SM. Så bilen ner, värmde upp i snabbare fart än vanligt – 4.55 tempo för att se hur hostan reagerade…. Beslut, testar att köra på 10.30, dvs 3.30 tempo som är en form av smärtgräns för mig, vill inte springa över 10.30, det är inte kul…. Det fungerade inte, det blev 10.30,23 – dvs missade med 23 hundradelar, ajdå… var ganska övertygad om att jag klarat det, men, men….

Prispallen, brorsan fokuserar på att äta upp sig. Behövs det?

Nu är det en intensiv vecka, magasinet ska lämnas till tryck och jag har galet mycket kvar att göra, så en lugn vecka med mycket jobb, lite löpning sedan hoppas jag på en omstart nästa vecka, då med bara tre veckor kvar till SM. Tanken då är 10,10 på 3000 meter, dvs skånskt rekord… Mål finns det alltid, gäller bara att pricka rätt!!

 Dela på Facebook