Jakten på Sveriges bästa motionsspår presenterar idag placering 92 till 95, placering 96 till 100 hittar ni här: https://springlfa.se/nu-ar-det-antligen-dags-nedrakning-av-sveriges-100-basta-motionsspar/
Vi kommer med jämna mellanrum fortsätta nedräkningen, de 10 sista spåren presenteras i magasin Spring i juniutgåvan. Men redan i utgåvan som kommer efter påsk får ni en fantastisk artikel om motionsspårets historia. Missa inte den, är du inte medlem – bli medlem här: http://spring.pren.nu/
95. Lassalyckan, Ulricehamn Poäng: 29,207

Tre brons och ett silver
I den långa sluttningen ner mot sjön Åsunden bor ungefär 20 000 Ulricehamnare och de allra flesta är hopplösa hurtbullar. Förr i världen kröntes stadsnära kullar av kyrkor och tempel, men i dagens Ulricehamn är det Lassalyckans motionsområde som blickar ut över staden. Oavsett tid på dygnet hittar du Ulricehamnsborna springandes, rullandes, stavgåendes eller på skidor åkandes någonstans i Lassalyckans vidsträckta motionsområde. Det är som sagt stort. Nästan lite för stort. Fotbollshall, boulehall, konstgräsplaner, hotell, camping, en arena för multisport och en för ishockey, omklädningsrum, värmestugor och till sist: en stor uppsättning motionsspår för både löpning, längdskidor och MTB. Vi ska medge att Lassalyckan belyser flera av krångligheterna med att göra en topplista över Sveriges bästa motionsspår. Till att börja med föll ett kyligt regn över oss hela vägen runt det vrålkuperade elitspåret. Mycket möjligt att det påverkade våra intryck. Ännu större krångel är det att motionsspåren ständigt förändras. Vissa pysslas inte om tillräckligt och förfaller medan andra (Lassalyckan mer än de flesta) bara utvecklas. Vårt besök sammanföll med upprustningen inför världscupen i längdskidor, och det var kaos. Lervälling och byggmaskiner överallt. Svårt att hitta runt var det med. Nu är världscupen över och resultaten inräknade: Brons till Hellner, brons till Kalla, silver och brons till de båda stafettlagen. Konstsnöspåret är fortfarande preparerat för skidor, men övriga spår har säkert redan nu återgått till sommarläge. Förmodligen är de bättre än någonsin. Under vårt besök imponerades vi alltjämt av det breda utbudet, den mysiga granskogen och de öppna lokalerna. Lägg upprustade spår till det och chansen är stor att vi vid vårt nästa besök i området ställer oss frågan: ”Va? Blev inte Lassalyckan bättre än 95:a?”
94. Svaneholms slott, Skurup Poäng: 29,209

When in Europe, don’t miss Skurup
Från stadsnära sportcenter i Ulricehamn till det svenska jordbrukets vagga i Skurup. Skillnaden mellan Lassalyckan och det gamla 1500-talsslottet vid Svaneholmssjön kunde inte varit mycket större. Spårutbudet begränsar sig till en upprustad gammal jaktstig som tar oss med på en fridfull tur genom stilla bokskog, häftig mangroveliknande alsumpskog och mot slutet ett stycke åkermark. Sjön är alltid närvarande och slottets mäktiga röda tegelfasad skymtar med jämna mellanrum över ytan. Slottet uppfördes redan 1530, då på dansk mark av en dansk byggherre. Kändast av alla dess ägare är förmodligen Rutger Macklean (1742-1816). Källor anger att han på egen hand revolutionerade jordbrukspolitiken, kickade igång den svenska ekonomin och lade grunden för den svenska industrialismen. Men nog om det, mer om Macklean, Trolle, Sparre, Gyllenstierna och alla andra ädlingar i slottets historia kan ni läsa på wikipedia. Förutom jaktstigen runt sjön finns här också en längre slinga, men den är lite svårare att hitta runt. Jaktstigen är för övrigt ett missledande namn. Vi kan inte svara för om här jagas eller inte, men stigen är löjligt välskött. Jaktvägen passar bättre. Breda grusspår genom bokskogen blir till bastanta träbryggor genom sumpskogen, och så tillbaka igen. Spåret är dessutom platt, kanske det plattaste vi har besökt. Det passar alltså lika bra för lugn meditation i stillsam natur som för nya rekordhastigheter. Vilka andra spår kan erbjuda den kombinationen? Anläggningen är lite okonventionell med ett hembygdsmuseum, en lyxrestaurang och en botanisk trädgård som sina främsta dragplåster. Det är inget typiskt motionscenter, men kombinationen av natur, kultur och Sydskånes mysigaste löpupplevelse är väl förtjänt av plats på vår lista.
93. Hedgärdessjön, Mark Poäng: 26,293

Klubbstuga med drömläge
Efter en kort utflykt till Skurup återvänder vi omedelbart till Västergötland, ett stort och motionsälskande landskap som vi kommer att få se mycket av i den här listan. Här finns inga stora skånska slott, men i gengäld finns det mängder av genuina klubbstugor utrustade med en ordentlig uppsättning motionsspår som ofta leder rätt ut i vildmarken. Vissa klubbstugor har rena drömlägen, som Skene SoIS anläggning vid Hedgärdessjön. Stugan ligger på en udde mitt i sjön med en vik för badgäster på ena sidan och en vik för båtar på den andra. Får du tillgång till stugan, för en fest eller kanske teambuilding, då får du också tillgång till en bastu där hela gänget kan sitta och njuta med panoramavy ut över sjön. Klockrent. Ännu bättre blir det om bastusessionen föregås av en runda på något av de fem motionsspåren. Det finns flera finfina spår upp till tio kilometer, men huvudattraktionen är det fyra kilometer långa spåret runt Hedgärdessjön: Ett smalt, grusat spår som slingrar sig följsamt längs sjöns sluttningar. Spåret håller jämn kvalité hela vägen runt, men på andra fronter hinner spåret förändras till oigenkännlighet innan hela varvet är avverkat. Den mjuka, gröna granskogssluttningen som omger spåret inledningsvis utvecklas sista kilometern till en fullskalig fysisk prövning över de kala kullarna på sjöns östra sida. Ovanligt tufft för att vara en ”sjörunda”. Den värsta backen drabbar ändå den som ger sig ut på den längsta rundan, gröna tian. Precis innan spåret vänder längst uppe i norr plockas nästan 50 höjdmeter i ett enda svep. Samtidigt kryssar åttakilometersrundan förbi precis där under och bara snuddar vid branten. Som ni hör finns det gott om alternativ, och de flesta hittar något som passar just dem. Söker du en lyckad dag i det fria, välj Hedgärdessjön!
92. Brottarmilen, Arboga Poäng: 29,294

En tuff match
Arbogas rika historia rymmer allt från fornfästningar till franciskaner och förnedrande felsägningar. Sedan några år tillbaka gror här också en hetsig kontrovers om vad stadens mest populära motionsrunda ska kallas. Äldre generationer känner den som Gubbrundan medan den lokala skidföreningen helst ser att den benämns ASK-rundan. I folkmun däremot har rundan fått namn efter brottarna på det lokala riksidrottsgymnasiet. Det sägs att så länge skolterminen pågår är chansen stor att du råkar stöta på några av Sveriges bästa brottarjuniorer i spåret. Oroa er inte, brottarna är snälla och det blir nog inga nacksvingar i skogen. Brottas får du emellertid göra ändå, åtminstone med psyket. Efter en lätt inledning väntar nämligen en vansinnigt tuff avslutning. Det finns ett par olika spårstarter, men vi utgick från ASK-stugan och fick då en alldeles flygande första kilometer i perfekt medlut. Rundan fortsatte sedan i flack terräng längs sjöarna Tjurlången och Sundsjö innan femkilometersmarkeringen uppenbarade sig på en ekkulle längst bort i väst. Ekskogen kändes nästan lite exotisk efter all stenig barrskog som präglat spåret dit fram. Efter vändningen vid femkilometersmarkeringen återgår skogen till sitt oexotiska normalläge, men kuperingen ändrar karaktär. Därifrån ska ås efter ås ska bestigas, säkert 7-8 stycken, innan det är dags för den slutgiltiga klättringen upp till skidstugan på toppen. Den sista klättringen är naturligtvis värst. Fram dit har backarna varit branta och tillräckligt många för att riktigt suga musten ur benen, men det är den sista stigningen som verkligen tar knäcken på en. Den tar verkligen aldrig slut. I mål värker benen, men vi konstaterar ändå att det har varit omväxlande och rolig löpning hela vägen. Hade vi bara haft krafter kvar hade vi gett oss på det grymma utegymmet också. Kanske nästa gång.
Det var dagens fyra spår – snart har ni underlag så ni kan resa runt hela landet och testa själv, fortsätt följ vår nedräkning.