I perioder känner man att löpningen suger, glädjen och endorfiner det ger att springa finns inte där. Jag har haft 5 veckor, 35 dagar då jag varit nere i källaren – många pass har tagit energi istället för att ge. Största anledningen är olika infektioner som stoppat mig från att köra kvalitet och fart. Sådana perioder tror man ibland, i min ålder, att nu är det kört, nu kommer jag aldrig tillbaka igen. För varje dag som går kommer man längre och längre ner i källaren. För min del har jag turen att vara tränare också, oftast kan andras utveckling ge energi och få en att kämpa vidare…
Att ge sig ut på en morgonjogg, ett lugnt distanspass – det är underbart. Men… det som ger mig de stora kickarna är när jag får köra hårt, i backar, på tröskepass, korta intervaller inomhus på vintern, utomhus på sommaren, då får jag ståpäls…
Vecka 49, den 6 december körde jag senast ett tufft och bra inomhuspass. Då var det 3 veckor efter min mara och en liten uppstart inför 2015. Passet var 1x1000m, sedan 5×300+200m, 30 sek vila mellan 300 och 200 och seriestart var fjärde minut. Idag, exakt 7 veckor senare var det dags för samma pass…. Jag har under veckan byggt upp en förväntning att nu måste det vända, nu måste jag våga utmana andningen som känns tung, benen som inte får riktigt med energi, huvudet som blivit bekvämt….
Tiderna vecka 49 var inte wow, men då kände jag mig nöjd med 3:01 och 1.25, 25, 26, 26, 25 – kan t o m läsa i träningsdagboken – NÖJD :) Minns att jag fick kämpa på mina 1000m men höll hyfsat..
Idag samlades vi som vanligt kl.09:15 vid hallen. Jag var lite extra laddad då jag haft dialog med Andreas Carlborg på fredagskvällen, han skulle hänga på. Det är alltid en tändvätska när storlöparna är på besök, Andreas 1:40 på Lidingö placerar honom i facket storlöpare för mig. Nåväl, först 4km uppvärmning ute i snålblåst och nollgradigt, usch..
In i vår 180m hall, några stegringslopp, lite teknik sedan coachade jag första heatet – de som förväntades springa över 3:15. Alla var över, snabbast på 3:17, dock öppnade han på 3:00 tempo första 200m, hade 1:34 vid 500m – det blev stumt.. Trots att min styrka är att hitta tempo och hålla jämn fart får man lite ångest, pallar inte gå in i vägen idag :)
Startlinjen, pang…. hittar tempot direkt, 72 vid 400m, ligger som trea i ryggen på Berner, Fredrik Jönsson är långt fram. Vid 500m börjar Berner tappa och jag tvingar mig själv att gå om, tufft att växla tempo, vi ligger en sekund över sluttiden 3 minuter både vid 600 och 800m men jag känner mig fräsch och kan växla sista 200m och korsa mållinjen på måltiden för dagen, 3:00 – GOTT! Berner kom som vanligt tillbaka och hade 2:59:8 – kul! Carlborg landade på ca 3:06, bra skalp :) Nu är det så att han hade inte kört kvalitet på fyra månader, men, men… 3:00 och det kändes jäkligt bekvämt, det har vänt! Plötsligt har de tuffa veckorna suddas ut, löpningen är det bästa som finns!
Med en bra 1000m intervall var det enkelt att ladda om till de uppdelade 500m intervallerna, jag kortade ner vilan så vi startade 3:30, sa till övriga att jag la på 30 sekunder för att ge dem energi :) Ingen har koll, haha… Kortare vila än vecka 49 men ändå matchade jag tiderna, 1:25, 26, 26, 25, 24. Kan lugnt säga att nedjoggen idag var lätt.
I morgon väntar distanspass sedan är det ny vecka, nu med tävling i sikte, nästa lördag 3000m inne, Skånska mästerskapen. Har inte jättehöga förväntningar, men efter dagens pass är de högre än de var i veckan – ett pass kan göra mycket för huvudet. Innan dess dock, en av de jag tränar för Spring, Mikael Grip ska sätta nytt PB på halvmaran, helst med mycket…. han har alltid sprungit, i hela sitt liv – har ändå i år redan satt nytt PB på 5000m, nu ska även halvmaran fixas – gör han det är det jäkligt kul. Då fungerar träningen även för en kille som är +40
Till sist – på tisdag lämnar vi #2 2015 till tryck, det blir ett grymt nummer igen. Teckna din prenumeration innan 23:59 i morgon om du vill ha den i brevlådan.
Fan vad jag älskar löpning :)
