TACKSAM!

Tänk att kroppen bara absorberar, tackar och tar emot. För en vecka sedan fick jag avbryta ett 2 timmars pass, jag var helt enkelt inte tränad för att springa så långt. Detta trots att jag hade 6.04 tempo i snitt, en FB vän berättade glatt att han promenerade i 6:20 tempo :) Tvivlet grodde, vad fan har jag gett mig in på? 12 dagar från medeldistanslöpare till maratonlöpare… Nu har jag klarat av steg 1 i min maratonsatsning, 12 dagar med 300 km, känner mig sjukt tacksam – varje pass har blivit bättre och bättre, 185 kilometer förra veckan är för mig hiskligt mycket, men kroppen tar emot och presterar bättre och bättre. Söndagen var det upp till bevis, första 30 km passet på två år, skulle jag klara det? Under förmiddagen rapporterade jag från Valencia, det tog lite länge tid än jag räknat med då några av de jag bevakade steg av men chipet fortsatte i jämn fart. Klockan blev 11:20, mitt på dagen och typ 19 grader i skuggan och stark sol. Tvivlet grodde igen.. ingen vätska… Jag bestämde mig för att ta det lugnt, sikta på att klara 2 timmar och sedan köra 30 km på måndagen istället om det blev för tufft. Dagen innan hade jag kört 3 km i 4:08 fart plus 8×30 sekunder 30 sekunderna var mina första fartintervaller på tre veckor, så misstänkte att det skulle flyta på. Mycket riktigt 5.39 på de två första kilometrarna, jag har inte börjat snabbare än 6.00 tempo en enda gång här nere… men, tärningen var kastad, jag fortsatte att söka flow… passerade milen på 53,25, snabbaste milen på länge, det kändes bra, en mil till klarar jag.. 51,50 blev det och under den milen bestämde jag mig, jag kör 30 km idag. Vände efter 20 km och körde sista milen på 50,53 varav de sista 5km på 25.01. Stannade efter 30 km, summerade 5.12 tempo, ingen vätska och ganska tom på energi men kroppen, benen, allt kändes bra och jag var sjukt stolt. Tror detta är mitt bästa 30 km pass på 10 år, och det som avslutning på en 185 km vecka. Låren som konstant skrek av smärta är plötsligt med i matchen, muskelstrategin har fungerat också… https://springlfa.se/muskelstrategi/

Jag joggade lugnt en kilometer, duschade och promenerade sedan till stranden. Jag promenerade efter 2.36 löpning. Ofattbart! Det var ståpäls hela eftermiddagen. Nu började planerna för sista 6 dagarna snurra i huvudet, hur går jag vidare?

Jag har två adepter som kommer ner, Elmina med 4.06 tempo som mål, Dasler med 4.09 tempo. Jag har ju tänkt 4.15 tempo. Ska jag spänna bågen hänga på någon av dem? Risken är ju att jag springer in i vägen efter 2 timmar, men det är frestande.

Så här har det sett ut:

onsdag (räknas inte) 12 km när jag kom ner, 5,28 tempo

torsdag fm, 19km 5,48 tempo, em 10km 5,49 tempo (29km, 2:48 totalt)

fredag, 20km, 6,04 tempo (fick ta 15min paus efter 16km, helt slut) 2:01 totalt

lördag, fm 13km 5,40 tempo, em 5km uppv, 5,39, 6km tröskel 4,11, 9km nedjogg, 5,23 tempo. (totalt 33km, 2:50)

söndag, planen var 2,5 timmar, men blev 18km, 1,43, 5.47 tempo

måndag, fm 13km 5,49 tempo, em 15km 5,35 tempo (28km, 2:40)

tisdag; 22 km 5,42 tempo, 2:05

De sex dagarna = 150 km under 14 timmar

Nästa sex dagar:

Onsdag: fm, 14km 5,29 tempo em 15km 5,45 tempo (29km 2:42)

Torsdag: fm, 9km i 5,38 tempo. em, 3x2000m, 2 min vila, 8,08, 7,52, 7,48 – totalt 15km (24km på dagen)

fredag, långpass, 26km 2.27,40, 5,41 tempo (första 13km 5,45 tempo, nästa 13km 5,36 tempo.

lördag: fm, 13km 5,32 tempo, em 3km i 4,08 tempo, 8x30s i 3.20 fart, totalt 12km (25km dagen)

söndag, långpass 2.36.08, 30km, 5.12 tempo + 1 km lugnt (53,25, 51,50, 50,53). måndag till fredag, 11 pass, 185 km.

måndag, fm, 15 km 5,31 tempo – låren klagar lite, men helt ok.

Dessa sex dagar 150 km igen och cirka 13 timmar.

Alltså totalt 300 km enligt plan, grymt nöjd! Intressant att man klarar det fysiskt, men det förvånar mig inte så mycket egentligen. Det som påverkar mig mest är säkert det mentala, för 12 dagar sedan var ett pass på 60 minuter något som jag fick stålsätta mig för, nu har jag flyttat den gränsen till minst 90 minuter. Att köra två pass på 75 minuter om dagen reflekterar jag inte över, men så fort planen säger 2 timmar eller längre är det fortfarande lite ångest. Men så häftigt att på 12 dagar flyta den spärren.

Hur gör jag nu?

Har en plan, men ärligt talat kroppen får styra. Jag vet att det finns en risk att bara 6 km kvalitet är lite, normalt har jag kommit upp till 8 km, ingen större skillnad – men visst hade det varit bra med minst 10 km kvalitet. Det handlar dock om att springa avspänt och tro på sig själv. Nu vet jag att jag klarar två timmar, med några fartpass kommer 4 minuters tempot kännas skönt… Om sex dagar vet jag…

Planen:

Tisdag, max 120 minuter

Onsdag, tröskelpass, ca 6km totalt

Torsdag, max 60 minuter

Fredag, fartpass

Lördag, max 45 minuter

söndag – raceday!!

Hört att det är en del svenskar som ska vara med, kul… kanske hittar någon anhörig som kan langa?

BTW – missa inte årets julklapp – https://springlfa.se/arets-julklapp-2/