Tävlingssäsongen närmar sig med stormsteg. Sommarens första tävling är 4e maj, går mellan Uppsala och Enköping och heter Aros Marathon http://arosmarathon.se
För min del blir det ett testlopp för det mesta; tempo, energi, knä. Själva uthålligheten för distansen är jag inte speciellt orolig för, jag har några träningspass på omkring samma tidsrymd som tävlingen bör ta sista månaderna utan större problem.
Tempo: Ja… Ska vi dra till med en jämn siffra som 5 min/km? Nackdelen med att springa långpassen i skogen är att jag inte övat på att springa långt och platt samtidigt.
Energi: ungefär 80-100 g kolhydrat/timme. 50-60 via dryck, resten godis eller gels. Arrangören tillhandahåller vatten utmed banan så blir lite logistik i att packa smart och lagom.
Knät: bra prövat i skogen. Mindre prövat på platt väg i flera timmar. Blir spännande att se. Jag tänker inte göra något dumt ifall det knyter sig. Men skulle jag få ont tänker jag nog inte ge upp på stört utan springa vidare och se ifall jag kan komma runt det. Jag har några ess i skjortärmen för det scenariot att prova. Men jag hoppas såklart att jag inte kommer dit.
Jag tror att jag är i läget ”Ju mer man kan, desto mer vet man att man inte kan.” i min löpning. Jag är tränad för distansen men det är väldigt många saker jag inte känner mig säker på eller inte vet hur jag ska göra.
Expect the unexpected. Det är sannolikt att något osannolikt kommer inträffa.
Nej, så illa är det inte, och framförallt ska jag inte runt något berg i alperna, jag ska bara till Enköping just nu.
Jag är ganska ljummet motiverad just nu överlag. Inte på att åka nånstans 20 mil bort för att springa, mer att släpa mig ut i skog eller på väg här i närheten.
Eftersom jag kan varenda sten på alla slingor som finns i den fina skogen 800 meter bort och börjar känna igen folk på cykel jag möter på eftermiddagarna på GC-banorna i omgivningen har jag blivit bra på att ta mig iväg för att utforska lite mer avlägsna etapper av sörmlandsleden. Nu i påsk har jag bockat bägge sidor av Stavsjö i närheten av Kolmårdens djurpark. Klart värt ett besök.
Alla som tror att skogen hemmavid blir roligare för att jag får input från Bråviken eller har tittat ut över typ hela sörmlands skog från utkikstornet i stavsjö-skogen på helger och lediga dagar räcker upp en hand. Ni har fet-fel.
Fördelen här är väl att jag ändå ska vila lite mer i formtoppningssyfte så det gör inget att löpningen inte drar. Det kan ju vara ett tecken på att jag har nytta av lite avlastning också.
Jag är på väg in i ett fullsmetat veckoslut, veckan därefter blir det försök till kolhydratsladdning och så är vi nog redo att möta grusvägen.
http://arosmarathon.se Kolla upp!