Att genomlida ett helvetespass ger en riktig boost. Men det gäller att klara av det, annars ger det förstås motsatt effekt.

Förra veckan körde jag det här passet: INOMHUS!! Blev några varv. 25 km pass: Spring 3 km i 4.45, växla kör 5 km i 3.52-tempo, 1 km lugnt, sedan 4 km i 3.52-tempo, 1 km lugnt, 3 km i 3.52-tempo, 1 km lugnt, 2 km i 3.52-tempo, 1 km lugnt, 1 km i 3.52-tempo och avsluta med 3 km lugnt. Ett tufft pass utomhus, brutalt hårt inomhus på en 200-metersbana. Mest mentalt förstås. Bara att själv hålla reda på varven blev en utmaning.
Totalt handlade det om 125 varv, varav 60 varv kvalité. Jag trodde ärligt inte att jag skulle klara det, men det gick. Vilken känsla! Intervallpassen som varit efter monsterpasset har inte alls varit i närheten av att vara så mentalt jobbiga som vanligt.

I söndags var jag i Hällestads kyrka och skrev och fotade Sofia Källgren och Robban Wells i mitt vanliga jobb på Norrköpings Tidningar. Det blev en trevlig pratstund i sakristian, där Wells kallade mig jävla svin. Han gjorde det med glimten i ögat. Vi snackade löpning. Han frågade mig vad jag gör på milen? Ska inte jag ställa den frågan? 37.30 svarade jag. Jävla svin, sa han med ett leende och mumlade något om 55 minuter på milen.
Robban satsar som många andra mot GöteborgsVarvet. Jag berättade om min satsning mot Marrakech halvmarathon 31 januari. En satsning som går hyfsat enligt plan, men 1.21,30 känns fortfarande något övermäktigt.
Coach BG har gett mig ytterligare ett helvetespass den här veckan.
Eller vad sägs om: 26 km pass: spring 3 km i 4.45, växla kör 6 km i 3.52 tempo, 1 km lugnt, sedan 2 serier till, avsluta med 3 km lugnt.
Alltså 18 km kvalité i min tänkta tävlingsfart i Marrakech. Runt tio minusgrader ute och rätt halt gör att det lutar åt hallen igen. Bara tanken är förstås sjukt jobbig på förhand, men klarar jag det så klarar jag allt.

Ett annat pass att minnas från de senaste veckorna är ett söndagspass med elitlöparna Marcus Åberg och Anders Kleist samt några till. Åberg studsade fram och tillbaka med lätta, lätta steg och verkar vara på väg mot något stort. Kanske redan i Marrakech. Själv fick jag slita lite på slutet av den 28 kilometer långa rundan som avslutades med skapligt snöoväder. Snittet 4.25 min/km var typ 30 sekunder snabbare än plan.
För den som vill läsa om Wells och Källgrens insats i Hällestads kyrka:
Trevlig cover med en helvetes bra röst: