Direkt från Lidingös kuperade lopp och en 13e plats i år fick jag chansen att åka till Kina för att springa mitt livs första internationella ultralopp. Sprang Lidingö på lördagen och på måndag kväll åkte jag till Kina. Reste hela natten och checkade in på det 5 stjärniga Hilton hotellet i Södra Kina på eftermiddagen kinesisk tid. Med mig hade jag Jonas Buud och Fritjof Fagerlund samt två tyskar som åkte med samma flyg. Flygresan tog 9 h och sedan ytterligare 3 h inrikes till Kunming och sedan vidare med buss 1 h. Jag visste nog inte då hur galet stort det skulle vara och hur otroligt krävande det skulle bli att springa Fuxian lake ultramaraton och det var kanske bra. Turligt nog hade jag inga ambitioner heller om att prestera heller då jag precis kört Lidingö men jag vet att jag har snabb återhämtning så jag skulle se det som långpass och uppleva naturen och sjön. Självklart skulle jag ändå göra bra ifrån mig hoppades jag. Nu gjorde jag ju det ändå vilket jag kommer berätta mer om men här kan ni läsa del 1 om dagarna före och hur det kom sig att jag hamnade här i det vackra Kinas södra del på gränsen till Laos. Eftersom att Kina inte är så glada i att man ska använda Internet och sociala medier så kommer dessa inlägg efter att jag kommit hem. Jag har lagt upp det på min egna hemsida Vinden mot kinden medan jag varit i Kina då bloggen på Spring inte fungerat. (?) Do not ask me why. Det verkade leva sitt egna liv. Nå hur som helst. Här kommer de olika delarna!
Nöjd pigg och glad efter Lidingöloppet 2.07.
Placering 13 av flera 1000. Bästa norrbottning i det starkaste startfält de haft på Lidingö 30 km enligt ledningen.
I
Joggade 10 km efter frulle min första morgon. Så vackert men så tungt att springa på 1700 höjdmeter.
Poolen, hann med 2 h solande.
På väg tillbaka från eftermiddagens promenad. Man känner sig som ett proffs här för alla vill fota och ta bilder. Dessa är dock mina egna.
Vy från frukosten.
Banprofil. Här ser ni ungefär hur vi kommer löpa.
Banprofil. Här ser ni ungefär hur vi kommer löpa.
I skrivande stund har jag hunnit avverka flygresan men INTE äventyret i Kina .
Jag befinner mig utanför Kunming i södra Kina vid namn Fuxian Lake och det har varit en lång resa men så värt det. Tänk att jag, jag, jag har möjligheten att gör detta! Jag är så himla lycklig just nu för det är en fantastisk miljö att vara på. Jag har i dag hunnit äta den godaste mat, träna, prata med inspirerande människor och bara vara.
Som en del av er vet så sprang jag 30 km Lidingöloppet i lördags . Det blev ett bra lopp för mig och jag fick min andra snabbaste tid på loppet på 2.07 vilket jag är väldigt nöjd med. Bara 1 vecka innan blev det bestämt att jag fått möjligheten att springa Fuxian lake ultramarathon och jag valde att ta denna chans även om det är väldigt nära Lidingö. Men Lidingö blev så bra som jag ville.
Lyckades plocka placeringar på slutet men slutade på 13 plats i det starkaste startfältet på damsidan med tiden 2.07 vilket är min andra snabbaste tid . Lägg då till att Lidingöloppet är världens största terränglopp med flera backar hela loppet och jag klarade herrarnas så medaljtid med 8 minuter och damernas med 31 minuter . Det bästa var och är att jag känner att nerförslöpningen måste ha blivit bättre eftersom att jag inte känt någon träningsvärk i låren då det innebär nog att jag lärt mig att inte bromsa så mycket .
Självklart tappar man fart i den tuffa terrängen men det gick liksom att bita ihop och inte tappa fart heller så det klappar jag mig själv på axeln för.
I måndags kväll kl 19 lyfte planet mot Peking. Det tog 9 h innan vi landade i Kina och sedan väntade ytterligare 5 h innan jag var framme i Fuxian lake. På slutet började det krypa i benen men jag hade sällskap av Jonas Buud och Fritjof Fagerlund samt 1 duktig dansk kille som gjort maraton på 2.38. Vi följdes åt och det gjorde ju restiden betydligt roligare . Väl framme på det 5 stjärniga Hilton hotellet checkade jag in Och fick ett väldigt lyxigt rum med bubbelbad mitt i rummet. Maten var verkligen också god ävrn om jag tror att jag kommer bli lite less på slutet . Men det finns i allfall små söta koppar med gröt och fruktdrinkar som de står och pressar samt massa omelett och frukt .
Till och med kaffet smakar gott.
Efter den långa tisdagen somnade jag kl 23 kinesisk tid. Då var klockan eftermiddag i Sverige men jag har nog inte sovit då djupt och länge på flera år. Herregud jag vaknade kl 10 på morgonen och har inte varit uppe 1 endaste gång . Vet inte när det hände sist för har sovit då dåligt senaste veckorna .
Innan LIDINGÖ LOPPET sov jag kanske 5 h om natten pga men detta var fantastiskt . Frukost på altanen på Hilton i ljummen temperatur! Sen frukost pga min sovmorgon.
Det kommer bli mycket varmt på racedagen känner jag men, Vilket fantastiskt ställe . Lyxigt är bara förnamnet, med fint rum och jag har tillgång till spa och ett gym lika stort som Hermelinen. Makalöst vackert Hilton Hotel och jag fattar knappt att det är sant att jag är här.
Det finns så mycket finesser i mitt rum att jag går vilse bara där . Olika lampor och flera duschar. Dessutom en sådan här kallvattendusch som jag råkade slå på. Gaaaah säger jag bara.
Har hunnit bekanta mig med de andra ultralöparna och den höga höjden . Många från landslaget i sina länder . Norge England och Sverige mfl. Från Sverige är det Jonas Buud, en av världens bästa ultralöpare och Fritjof Fagerlund samt Frida Söderlund som alla löper 100 km VM. Har dessutom träffat hon som vann Ultravasan 45, loppet som jag själv var 4a någon minut efter på och hon verkar vara förhandsfavorit i 50 km. För mig som ultrarookie känns det stort att vara här. Hur bra kan jag göra och har jag några ambitioner? Från början inte men nu när man är här så börjar man bli taggad. Jag vill ändå springa bra men det är svårt när man är här på den höga höjden men ändå så är förutsättningarna lika för oss Europeeper.
I går när vi kom fram stack vi ut sent efter det blivit mörkt och joggade 5 km. Man känner sig andfådd på grund av den höga höjden eftersom detta ligger på 1600 höjdmeter vilket innebär att vi kommer springa på highland hela tiden. Det är verkligen svårt att förstå men höjden är jättesvår säger alla som jag pratat med och som har erfarenhet, det har ju inte jag. Det blir för mig verkligen en utmaning och jag har verkligen inte satt någon press på mig här . Det gäller att ta sig runt. 
Morgonjogg kl 11 efter att jag vaknat sent. Varmt var det!
Bjuder på lite bilder vissa kan komma flera gånger pga av Internet inte funkar så bra här. Kina verkar vara anti-facebook och det går heller inte att komma in på google.
Efter frukost gav jag mig ut på en timmes jogg efter strandkanten. Loppet kommer följa sjön hela vägen och det känns verkligen att man är på hög höjd vilket även de övriga intygar . Det är inte så hög höjd så man riskerar att bli sjuk tror jag men däremot är ju hela loppet på hög höjd och jag har som högst varit på 1600 höjdmeter men då gick det neråt också. Här är det konstant. Så höjden verkar vara det största hindret om man frågar dem med större erfarenhet. Men jag ska göra mitt bästa för dagen och göra en fin placering för Sverige! Om det nu går.
Hur? Jo man blir andfådd uppför ungefär som om man skulle springa i fjällen.Tyvärr är möjligheterna till att använda Instagram och Facebook begränsade här pga att regeringen inte tillåter det och har satt upp en brandvägg . Önskar er alla en fin dag och tack för all respons i samband med den artikel som Lotta Nilsson gjorde på mig i Nsd i fredagen före Lidingöloppet, om min skolios och nätmobbing förra veckan . Det värmer verkligen att läsa hur många underbara människor det finns som följer mig och tror på mig i min löpning . Tack! Läs artikeln genom att klicka på den blå länken. Läs vidare del 2 om ultraloppet.
KRAM PÅ ER!
