Sören också….

B-G  

Rubriken tillägnar jag Sören Forsberg i Örebro, mer om det senare.. men Sören är en typ av svordom på Skånska…

Jag är ingen maratonlöpare, gillar inte att springa långt och min kropp verkar inte vara byggd för det, dålig ursäkt :) Men efter Valencia 2017 då jag tränade inför loppet i tre veckor och gjorde sedan ett bra lopp i cirka 30km så bestämde jag mig. 2018 ska jag satsa på maraton… Har haft problem att springa fort i några år, nu ska jag se om det går att bli uthållig istället. Målet var klart, 2.47,37 – svenskt rekord i M55. Det skånska rekordet är bara 16 sekunder långsammare och ännu viktigare är kanske att Bengt Ljungners rekord också är på 2.47. Senast jag seriöst satsade på ett maratonlopp var 2004, då var jag i grym form men fick ischias 2 veckor innan och var in i det sista osäker på start, kunde inte värma upp men joggade runt på 2.48,20. Det kändes som en jogg då jag var i bra maratonform… Tiden är än i dag mitt personliga rekord. Och en viss Bengt Ljungner var en minut före mig. Det var mitt fjärde maratonlopp, nu har jag 12 på mitt CV. Övriga tider har varit 2,49, 2,50, 2,51, 2.57, 2,58, 2,58 – sedan övriga över tre timmar. Jämna lopp utan att egentligen satsa. De två senaste har varit i Valencia, 2,50 och 2,58.

Jag och Josef Hamber efter målgång 2017

I fjol åkte jag till Valencia tre veckor innan start, hade som längst 26 km på hemmaplan, fick in två plus 30km pass i Valencia och var snudd på en riktigt bra tid, 1,26 halvvägs – men väggade rejält. 19 dagar innan loppet gjorde jag en 5 km tröskel – 21,48, sjukt besviken.. men det fanns inte mer. 4 dagar innan loppet och 15 dagar med mycket träning gjorde jag 4 km i 3.56 tempo, det gick… På loppet var det 20,58 första 5km, sedan 4 styck femmor på ganska exakt 20 minuter. Jag hade 2,02 vid 30km men sedan tappade jag konceptet… en djävulsk kamp för att klara sub 3 timmar… Känslan var dock, nästa år ska jag satsa!

Naturligtvis har det inte blivit så mycket långpass som jag önskat, livet kom emellan – men 3 pass över 30km redan innan jag kom ner och jag har planerat två pass här nere. Så rejält mycket bättre. Idag med 17 dagar kvar gjorde jag första passet i Valencia, 5 km tröskeln – 19,48 – dvs 2 minuter bättre än i fjol… jag ligger där jag låg efter mitt Valencialäger under fjolåret. Min kalkyl och erfarenhet säger mig att jag är mogen för sub 2.50, men inte mycket bättre. För två veckor sedan satte jag dessutom svenskt rekord på 60 minuter, maratonfarten, 59 minuter på 15km. Så det finns där… Men, Sören också…

En del av dagens runda..

Efter jag och IS Göta arrangerat Tjurruset i lördags så träffade jag en av mina adepter, Jan från Göteborg. Vi sprang ett distanspass, snackade löpning och laddade för Spring Dreams. Jan var nyfiken, hur många i min klass (M50) gör sub 3 timmar undrade han… Jag tror 7-8 styck sa jag.. I din klass då? Max 2-3 styck sa jag, svenska rekordet är 2.47,37 men det finns en kille i Örebro som kan slå det, Sören Forsberg. Finns det någon aktuell statistik undrade Janne? Ja, vi tittar på Björn Sunesons hemsida… Det skulle vi inte gjort, det i mina ögon galet tuffa målet jag haft i huvudet under ett år var nu inte aktuellt längre, Sören hade sprungit på 2.45.44 i Berlin, Sören också…

Där står vi nu, 17 dagar kvar – ett galet uppdrag som jag dock inte kan blunda för, jag måste våga…  Guldmålet är svenskt rekord, silvermålet blir Bengans PB och bronsmålet blir PB – tror jag kommer vara jäkligt nöjd om jag som M55 sätter PB.. Så egentligen är alla målen bra. Men framförallt är de tuffa och motiverande. Nästa vecka är planerad, 12 pass och 160km – galet, veckan innan maran ska jag göra min värsta vecka på 6 år, haha.. men bryta ner och sedan successivt bygga upp sista veckan. Det blir min plan… Och det är Sörens fel :)

I övrigt – det är över 20 löpare från IS Göta som kommer ner, en del av mina adepter också och i princip alla är i sjukt bra form – så känslan är att det kommer bli en härlig dag den 2 december sett ur svenskt perspektiv

Rapporter kommer….

 Dela på Facebook