Christian gick från drogpsykos till 36 på milen

1
355

Han vaknade ur drogpsykosen på sjukhuset i Lund och stirrade in i pappas ögon. Och han ser fortfarande mamma i livets backspegel, hur hon bryter ihop när hon möter ett vrak i hallen. Minnen som ger ångest många år senare. Christian Klingebrant går ”all in” – förr rakt in i dimman, nu på jakt efter ett perfekt löpsteg och personliga rekord.
Klingebrandt_1
Omarbetat reportage från Spring #7 2015. Text Per Ohlsson Foto Jessica Bentsen

Mannen som springer för livet har precis avverkat tio 600-metersintervaller längs Strandpromenaden i Helsingborg med kompisarna i IS Göta. Vi sitter och stirrar ut över Sundet, medan bilfärjan Tycho Brahe glider in i hamninloppet.

– Usch, det var ett riktigt grispass. Man vet inte vilken nivå man ska lägga det på, ändå tar man alltid fullständigt slut.
Klingebrandt_2Att han finns bland oss och far fram som en närmast manisk elitmotionär är ett mirakel.

– Jag är en oerhört tråkig jävel, säger han plötsligt.

Och förklarar att det är en överlevnadsstrategi. Allt eller inget, så har det alltid varit.

– Det jag gör, det gör jag till hundra procent. Jag går ”all in”, så är det bara, och det har väl med missbrukarmentaliteten att göra. Du vet, förr var det droger och ett värdelöst och snuskigt liv, nu är det träning och total koll. Jag gillar rutiner och är pedant i dag.

I ett annat liv kallades han Clingan och var det svarta fåret i reggaegruppen TvåSexEtt. Han sökte kickar och fann dem inte sällan i kemikaliska blandningar.

Klingebrandt_4

Det är en krokig resa han har bakom sig.

– Jag slutade med droger 2009, men jag fortsatte röka och äta onyttigt. Plötsligt vägde jag över 100 kilo, så jag bestämde mig för att göra något åt det. Jag började cykla till jobbet ett par mil bort.

– Jag körde milen direkt första gången jag stack ut och joggade och klarade mig precis under timmen.

På den vägen är det. Höga mål och full satsning. Det finns paralleller med det gamla livet, men mest stora skillnader.

– Jag kommer att få leva med min ångest efter allt jag gjort mot mina föräldrar, säger han.

Christian Klingebrant tänker på den gången han slog upp ögonen i sjukhussängen i Lund efter en psykos. Han mötte pappas blick och får rysningar än i dag. Samma när han minns hur hans mor bröt ihop hemma i hallen.

Missa inte nya numret av Spring

Du kan läsa hela reportaget om Christian Klingenbrants resa i nya numret av Spring – i butik den 15 september. För att inte missa något rekommenderar vi att du tecknar dig för en prenumeration. Just nu får du ett helt år med Spring, kompressionsstrumpor från Gococo, 50% på jacka från Dobsom och ett grymt erbjudande på Ekwall-paketet från Mighty Sport för endast 349 kronor!
pren-4nr189

1 KOMMENTAR

  1. […] Löpning är ett beroende för många, det gör ont när vi på grund av olika orsaker inte kan springa. Skador, sjukdomar, jobb – visst är jag inte ensam om att känna det så? Det finns andra beroende som är betydligt sämre – jag har under åren träffat på ganska många som ersatt ett dåligt beroende med just löpningen. Christian är en av dessa, läs gärna det fängslande reportaget om Christian här: https://springlfa.se/christian-gick-fran-drogpsykos-till-36-pa-milen/ […]

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här