Stolpe ut igen

Först, 2015 fortsätter vara ett grymt trevligt löpareår, tävling efter tävling, träning efter träning så levererar kroppen resultat som jag inte trodde jag skulle få uppleva igen, hoppades men innerst inte vågade tro på. I lördags var det Änglamilen, en tuff 10km då även de yttre förutsättningarna var jobbiga med hård vind, 34:25 där är utan tvekan mitt bästa millopp under hela 2000 talet, även om det inte är det snabbaste. Måste se vad konkurrenterna gör och hur banan ser ut – den dagen hade jag krossat 34 på en lätt milbana.

Stolpe ut igen? Förra gången i år det var stolpe ut var på skånska mästerskapen på 10km landsväg, var nöjd med nytt svenskt rekord, men 5 sekunder från sub 34 störde mig mycket – kommer jag klara det? I går var det skånska mästerskapen igen, nu 5 000m bana. Ambitionen var 16:26,8 – ett över 20 år gammalt skånskt rekord. Jag har själv bara varit under den tiden en gång de senaste 20 åren, dvs en tuff målsättning för mig.

Tävlingarna i går gick på Heden, jag var tävlingsledare med allt vad det innebär, starter, varvräknare, nummerlappsutdelare, allt pappersarbete innan och efter, dvs inte riktigt fokus på tävlingen. Jag har dock koll på startlistorna, heaten, etc – vilket gör att man börjar fundera… Jag hade placerat M50, 55 och 60 i heat 2. Kunde konstatera att ett lopp i det heatet hade inneburit ensamlöpning i 12,5 varv, mindre kul och mindre enkelt att göra en bra tid. Funderade på vad som egentligen driver mig, vad som gör mig nöjd – svaret vet jag, en bra tid. Beslutade därför att strunta i mästerskapet och poängen i veterancupen, istället lägga allt fokus på tiden, det blev start i heatet MS + M35.

Hade en känsla och den bekräftades när jag pratade med en del av löparna, att 6 av de 18 löparna i detta heat hade ambitioner på låga 16 eller under, övriga var 17 minuters löpare och uppåt. Jag ville ligga mitt emellan, mmm…. Det var rejält blåsigt på ena långrakan dvs skulle jag lyckas så var sällskap viktigt. Beslutade mig för att hänga på så länge det gick….

Starten gick och jag hade från början den sköna känsla jag haft i år, lugnt, avslappnat men ändå bra flow… passerade 1000m på 3:15, jag hade sällskap av 3 andra löpare, låg sist i klungan och njöt… Tempot sjönk och nästa km gick på 3:19, sedan landade vi på 3:20 tempo tredje och fjärde km. Hade 8:14 halvvägs och insåg att det blir en bra tid men inget rekord… Efter 4km så gick jag om två av löparna då jag kände att tempot sjönk… hade hela tiden en lätt känsla, bromsade i motvinden då jag inte ville springa över dem, fick trycka en del i motvinden för att inte tappa dem…

Med ett varv kvar så var det fortsatt 6 sekunders marginal på 3:20 tempo, dvs 16:40 – tryckte på sista varvet och plockade hela 6 sekunder till på det, dvs ett 74 varv. Landade på 16:27,9 – då inser man, shit… stolpe ut.. det fanns ju där, jag var för snäll och bekväm, 1,1 sekund på 12,5 varv.. man bli ju galen. Får jag fler chanser i år?

Summera dock även denna stolpe ut tävling som bra, min näst bästa tid på 20 år, en bra känsla – det finns mycket kvar i kroppen… visst ska även det rekordet in i boken under 2015.

Ny tävling på söndag, men ffa nästa lördag, Malmömilen – då är ribban lagd – 33:59!