Train hard win easy

Yoie  

Efter toughest finalen i okt så fick jag tillbaka inflammationen i hälen och har fått tränat på gymmet 3ggr om dagen i 5veckor oc fokusera på styrka o alt kondis, min fantasi är god så d har varit kul trotts allt. Tagit upp mma träningen och mixat all möjlig träning för att stimulera hjärna o hjärta. Jag fick skjuta upp Kenya resan hela 5veckor… 10dagar innan jag skulle åka till Kenya tog jag dessutom en flygbiljett till Spanien Granadasberg för att springa vertikalt, alltså upp på toppar.
Inflammationen gör att jag bara kan springa uppför. Lite komiskt så var det precis samma sak förra vintern fast med knäet som hindrade mig att springa platt men uppför gick så jag nötte vertikalt hemma i Åre flera mil i veckan och fick hjälp av min sambo som körde mig ner för dom flera kilometer långa backarna i snöiga Åre upp o ner…. Det var då idén om att börja tävla uppför kom, så på nått vänster så känns det som ett kall för mig att börja tävla VK. image

I Spanien sprang jag medan min kille Victor cyklade. Jag starkast upp och han som ett spjut ner för steniga backar. Victor och jag är ett dreamteam på berget och båda är besatta av dem.
Efter 4dagar å rejält stockiga ben efter all upp och utförslöpning snackar Victor om ett testlopp som alla elit cyklister gör som kommer dit och tränar. Det är en asfalterad väg på ca 5km och har mellan 10-15 ibland 16% lutning från byn upp till coachens hus.
Jag ville såklart prova, hade kutat e20km å 1000hm på FM så joggade uppvärmningen med stockigaben men tänkte att ja iaf ville ha en tid på denna sträcka. Victor står som alltid helt tyst o lurar (tror han skulle kunna bli en grym coach, inget snack bara kör) trodde aldrig att jag skulle hålla den speeden hela vägen. När jag hade ca 1km kvar kolla ja på klockan 3:30fart herre jävlar. Uppuppupp. Tiden blev 19:27. Och bästa tiden för en löpare hittills som gjort testet. Efter bara 4dagars löpträning… image

Efter 1vecka åker jag hem med rätt många mil i benen och innan Kenya tog jag några välförtjänta vilodagar.

Kenya
Att möta Mike och Amanda hemma hos farsan i ngongtown var grymt skönt, dock skulle dom dra om baranågra dagar vidare till Sydafrika och träna vidare efter att ha tillbringat 9veckor i Kenya. Mike stormtrivs och snackar på om alla grymma pass och alla löpare, det gör mig sjukt inspirerad och taggad. Alltid lika tryggt och skönt att snacka med dessa två grymma atleter och dom är mina förebilder och när jag känner mig osäker på min plan och kapacitet så tar jag alltid och lyssnar på deras råd. Mike och Amanda kan lyfta mig till skyarna men också säga när jag är en idiot. Ärlighet är det finaste man kan få.

Här i Kenya startar jag varje morgon med 5x2km vertikalt och med hjälp av en Motorcykel, Mikael, som kör mig ner varje gång. Det är tufft och benen är tunga men jag är van. Ibland får jag sällskap men mest kör jag själv påförmiddagen.
På eftermiddagen är det varannan dag cykel och rehab på gymmet där rastafaris är ägare och jag trivs som satan med hänget där. Varannan dag kör jag 10km lugnjogg eller tröskel i backe.
Kört bl.a. 10km på 40min med draghjälp.
2minx10 i den sjukaste backen med draghjälp.
Ett lopp från botten till toppen av Ngonghills 5,5km 400höjdmeter 2000-24000möh på 25:15. Snittade 170puls hela vägen då är min maxpuls 184.

image

 

 

Får höra lite då o då när jag tränar med andra att jag är stark och att inte många skulle våga köra mot mig. Jag vet inte vad det innebär men det känns lite som när man förförstagången gången körde Intervaller i Norrköping och hängde på elitkillar utan att veta om det var bra. Man bara kör och försöker hänga på så gott det går är inte nöjd förän man lyckas vinna över alla.

imageFormen är god och jag väntar med spänning tills jag får göra mina lopp i vår. Comebacken hägrar med stil

 Dela på Facebook