Var inte löjlig med reglerna

Ove Haugen  

Under gårdagens löprunda tänkte jag på pastorn och författaren Tomas Sjödin. Dagen innan julafton var han gäst i P1-programmet ”Tendens”, där han berättade om sitt och sin frus beslut att en dag i veckan avstå från mobiler, datorer och pengar. (Även Jan Gradvall har skrivit om programmet i en krönika i Dagens Industri.)
Beslutet handlade varken om konsumtions- och teknikfientlighet eller om en önskan att fjärma sig från ett aktivt liv med många bollar i luften. Det handlade om något vi löpare känner väl till, nämligen vikten av återhämtning och vila.  Från lördag 18.00 till söndag 18.00 tar Tomas och hans fru paus från tre dominerande beståndsdelar i deras såväl som i många andras liv (alltså plånboken, datorn och mobilen) och ägnar sig åt andra saker.
Det finns dock en fjärde regel inblandad: ”Var inte löjlig med reglerna.”
Vad han menar är exempelvis att man inte ska neka sig att gå till affären om någon ingrediens saknas till dagens middag. Dessutom kan det finnas viktiga skäl att bli nådd, vilket innebär att mobilerna faktiskt får vara påslagna.

Jag tilltalas väldigt mycket av det här opretentiösa sättet att skapa ett slags fristad i tillvaron. Med regelbundna mellanrum behöver jag landa – befinna mig där jag är – utan att vara på väg någon annanstans. Sjödin tangerar ofta det här ämnet, och i sin senaste krönika, i Göteborgs-Posten den 24 januari, använder han dessutom löpningen som allegori:
”I födelsedagspresent i fjol fick jag en löparklocka med GPS-mottagare, en leksak som i ett nafs gjorde motionerandet mycket roligare. Innan löpningen kan börja tar det en liten stund innan klockan får kontakt med satelliten. Under den tiden står det i displayen: söker plats. Ibland går den där sökningen snabbt, andra dagar tar det några minuter. Från början störde jag mig på väntetiden, men numera blir de minuterna en påminnelse om att kalibrerande eller kontaktsökande rör så många andra områden i livet, att det finns en poäng med att positionera sig. Detta nästan oavsett vad som väntar: känsliga samtal, krävande möten eller en lång dag på jobbet. Det är bra att veta var man är, innan man ger sig i väg.”

Klokt skrivet, och detta, samt de tre reglerna om dator, mobil och plånbok cirkulerade som sagt i mitt huvud i går kväll när jag sprang längs med Säröledens cykel- och gångbana i stark motvind och piskande regn. Spotify hade lagt av efter tre låtar – förmodligen på grund av att mobilen inte klarade av det intensiva regnandet – och sedan råkade jag till råga på allt klampa ut i en vattenpöl som gjorde mig blöt upp till anklarna.
Jag gjorde en snabb analys av situationen. Planen var att springa i en timme, men på vilket sätt skulle det få negativa konsekvenser för träningen om jag för en gångs skull kortade ner rundan? Skulle karaktärsstyrkan, konditionen eller mitt välmående påverkas negativt om jag avstod från ytterligare späkning?
Nej. På inget sätt.
Alltså vände jag. Jag hann hem till sista halvtimmen av ”Sveriges mästerkock” och kunde även natta yngsta dottern, samt växla några ord med sambon, som skulle till Köpenhamn följande morgon. Allt tack vare att en timmes löpning reducerades till en halvtimme.
Var inte löjlig med reglerna!

klocka
“Innan löpningen kan börja tar det en liten stund innan
klockan
får kontakt…”

 Dela på Facebook